fredag 25 maj 2007

Anna, kongoleser och Örebro

Så roligt man kan ha med en lillasyster, en boll, en hatt och ett rör.
Quality time, helt enkelt.

Annars har det inte varit mycket som varit kul på sistone.
Inte så att det varit något överdrivet tråkigt som hänt,
Men fruktansvärt lite sömn och mycket ansvar de senaste två veckorna.

En knapp vecka i Örebro
Och en knapp vecka i Mora och Orsa med Alexis och Nicole från Mukimbungu.

Härligt att vara på konferens, träffa folk!
Dristade mig till och med till att ragga lite! ;-)
Kul att träffa de andra igen…
Hanna, Jonathan, Ida, Jonathan, Oskar, Evelina, Sara Stina, Elin, Joel
Mes collegues
Vi har blivit vuxnare, i alla fall jag
Märkte det speciellt på att jag inte behövde de andra så mycket

Men en promenad hem, i allén vid Gustavsvik eller förbi slottet, kan betyda mycket…

Och det värmde att bli citerad i en viss talkshow

Och jag har inte läst snäll-lapparna än, tror jag kan hålla mig till tåget tillbaka till Mora på måndag.

Är alltså i Rimforsa nu, kom ner med kongoleserna igår.
Dygnen med dem var sjukt intensiva, men allt tolkande har gett franskan en rejäl skjuts!
Mais c’est toujours difficile trouver les mots au même temps que l’on va penser soi-même où le personne dont on est la voix en francais va mener... Nae, hittade inget vettigt slut på den meningen, symptomatiskt!

Jag är familjen Kånåhols många tack skyldig iaf !

Har tänkt en del…
Nu senast när jag än en gång var på väg uppför myrbacken.

Jag har jobbat för mycket,
Mer än vad som är bra, för mig, för jobbet, för andra…
Hade nog fått mer gjort om jag jobbat mindre också, inte tagit på mig så mycket överallt… inte haft så svårt att säga att jag inte fixar det jag lovat…
Lagt mycket tid på fel saker…
För lite tid på vänner, syskon, tid, tänka, be, vara…

Vill vara helhjärtad i det jag gör, men alltför ofta är jag trött av det jag gjort innan eller ska göra sen.

Nej, jag är inte nere.
Mår helt okej, riktigt bra faktiskt
Tillfreds

Små barn ger liv, ger perspektiv


När mycket tränger på, man inte ser har det ska kunna gå. , så finns det tid för lek, en självklar paus.

Ångest är inte den enda vägen. Samma sak kan bli något helt annat…

Var på födelsedagsfest hos Svenska Missionskyrkans ordförande i onsdags, sitter med i SMU-Riks Beredningutskott… Jag vet inte om det att vara viktig på det sättet är viktigt för mig? Hoppas inte det, hoppas att jag mår bra av det för att jag får bli uppskattad. Nej, det är nog inte sant. På något sätt vill jag nog gärna vara viktig. Hmm, får nog ha det i bakhuvudet…

Nej, ska sitta och titta på några youtube-videor med Andreas,
Lite mindre quality kanske, men vi kan nog inte rulla runt på golvet med en boll och en hatt…


Vi skrivs!
Kram
samuel

Inga kommentarer: