Våren och framtiden och det som varit

I förrgår var den första vårdagen.

Kanske inte direkt klimatmässigt, men det var första jag kände den, vårvärmen.Jag gick ut ur en dörr på Betelseminariet i Bromma och blev bara stående, kände solen.Dahnson som gick lite längre fram (gammal teamare som nu är ungdomsledare på 50% i Skellefte) vände sig om och undrade vad jag gjorde.
"jag blev bara slagen av våren" sa jag.
"Då ska du vända andra kinden till"
Jag tyckte det var ett mycket bra svar.

Var alltså i Stockholm i helgen, ettåringskurs i samband med öppet hus på Lidingö (folkhögskolan alltså) och kallelsedagar på Teologiska Högskolan/Betel.

Så undrbart skönt att var med de andra, bo med dem och känna ett "vi". Vi känner varann så bra nu. Älska är ett starkt ord, men jag tror att jag kan säga att jag älskar de stunderna, den tiden, då vi är tillsammans. Magin och kraften, Gud.
Bönegemenskap, är det något som behövs i Mora så är det det.

träffa folk i allmänhet, man blir lite knäpp annars.

många tankar om framtiden, det var ju liksom grejen med det hela.MUL med 5 veckor i Kongo? Volontär med 7 månader i Kongo? (Linda Wallberg, intl. sek. på SMU vill skicka mig dit, smickrande men läskigt!) Börja plugga på "riktigt", och isf var; Uppsala eller nån annan stans? eller kanske kvar i Mora? den sista tanken kom ffg på möte med ledare från Centrumkyrkan, dom berättade om deras arbete och om det som hände männiksor där. Jag kände "det här vill jag vara med i, vara med att bygga vidare på". varför hade jag inte gjort så mycket som jag tänkt att jag ska, att jag skulle kunna... ...tidigare? Men AnnKi har nog rätt, "glöm oktober". Jag är här nu, och nu har jag ork, energi, idéer, engagemang. Det är bara att köra - halleluja! Sala-Sambila, be och arbeta! Gud är med!

Många tänkvärda saker från helgen.

Ett så viktigt samtal med AnnKi och Gun ikväll,

människor som betyder något (stort) för mig.

Det finns flera,,,
och Evelina hade rätt, vi säger det alldeles för sällan, ger varandra för lite positiv feedback i allmänhet. Så då sa jag det till henne, ;~P vet inte hur hon tog det,

jag har varit alldeles för pretentiös (stavning?) förut,inte velat skriva för att jag inte trott att det skulle bli speciellt sammanhängande, långt eller intressant.

Det ska jag skita i, och bara skriva istället!

Ciderhusreglerna gick på 4an igår (förrgår, hon är visst över tolv, hmm, då blir övanvarande datumbestämning av våren också fel, ska juag ändra? ne. ) Den är bra, tror jag, såg bara lite. Kom inte ihåg mycket från när jag såg den på bio förutom att jag nog inte förstod allt. Men minns Fuzzy, Erik Sullivan, son till mammas gamla klasskompis som flyttade till USA. (Han hade ett "hemligt språk" med regissören. Han och Lasse Hallström var de enda på inspelningen som kunde svenska.)

Vet inte om jag borde sluta nu.

Jag mår bra i alla fall.

Känns skönt att skriva det, att ni får läsa det.

Det blir alltför ofta att man skriver motsatsen, befogat eller inte.

Nu mår jag bra, som sagt. Och tackar Gud och mina kollegor för det.

"Livet är förunderligt" sjunger Ung Kör, och jag kan bara hålla med, och le mot vårsolen...

kramar

/samuel