Flow

Det har bara flutit på. Efter att jag kommit från kyrkan satte jag mig ner vid köksbordet med kaffe, några mackor, kakor och kompendiet om utbildningsteori.

Jag var i Missionskyrkan. En predikan där jag inte höll med om allt, den fick mig att sitta och irritera mig på att ”så där kan man ju inte tänka”. Men sen kom insikten om att den viktigaste delen faktiskt var den där jag höll med predikanten. Det är nog så rätt ofta, det handlar inte om att fokusera på olikheterna, utan det viktigaste kan lika gärna vara de delar man är överens om.

Sen satte jag mig alltså ner för att plugga, om bildning och utbildning, och det flummiga blev helt plötsligt intressant. Jag började koppla den pedagogiska teorin till ekonomi, teologi och historia. Essä-idéer började kläckas i huvudet. Det var bara att njutande flyta med i inspirationens vågsvall. (okej, där gick jag nog över gränsen) I varje fall har jag nu tagit paus och känner mig nöjd och glad, diskande och smådansande till Zifa blandat med lite västafrikanskt. ”Shoma, shoma, shoma-mwa.”

Jag har fått en bönegrupp!

Det rullar på här i Uppsala, och nu rullar det på riktigt bra, på flera sätt! Nu känns det verkligen som att jag kommit in här.

Jag var på gudstjänst i förmiddags, provade Missionskyrkan inne i stan. Mysig barngudstjänst, mycket pensionärer och klar studentbrist, annars kändes det mesta bra. Det kan nog bli hemmakyrkan! Speciellt som jag träffade både Bertil Åhman (riktigt skön gubbe som varit missionär i Kongo, lika otroligt respekterad som ständigt smågalet skämtande. Hade honom som lärare några gånger på MUL) och Kimy och Åsa Konde (han kongoles, hon svenska. dom hade hand om Missionskyrkans kontor i Kinshasa när jag var nere, firade min 20e födelsedag hos dem. Vidare har dom en mycket vacker dotter som [tyvärr :-P] inte flyttade med till Sverige utan går sista high school-året i USA).

Sen så var jag ikväll på upptaktsmöte med Oikos, ett nätverk av bönegrupper som håller till hos en EFK-församling: Korskyrkan. Kändes jättebra, härligt folk, kände nån från Diakonias aktivistgrupp (som jag btw också gått med i), nån från SMU-riks och några hemifrån Ansgar och innan jag gick därifrån hade man hunnit prata med några helt nya ansikten också. Ska ha första träffen i min bönegrupp på torsdag! Känns så gött! Det är den slags gemenskap som jag saknade hela året i Mora: en tight grupp att dela det mesta med och söka Gud tillsammans med! I Mora var det hela tiden en liten prestationsfixering och ett ansvar eftersom jag var ledare och det var mitt jobb. Bönegruppen blir på nåt sätt gymnasiegänget och kyrkkompisarna i ett, jag kommer inte behöva kompromissa emellan som under IB. (Oj, vilka höga förväntningar jag har! men det går nog bra…:-) )

Det känns rätt.

Tack Gud!

Good night and good luck (nån som såg den filmen?)
kram/sam

PS 1 Flyttkarusellen fortsätter, from imorrn är det jag och tre afrikaner som bor här i korridoren

PS 2 En kille i bönegruppen, Jonatan, visade sig ha gått Sam-intl på Folkunga med dig Maria

PS 3 har jag inte spelat på :-P

En kväll i min smak

Jag har väldigt sjuk humor.

Ikväll har jag skrattat mycket!

Det var filmvisning för alla reccar (nya studenter) på nationen (alltså Östgöta). Det var jag och sex stycken till som kom. Den stackars tjejen som skulle hålla i alltihop gjorde sitt bästa för att alla skulle trivas, samtidigt som man såg att hon skämdes över att vi var så få. Först saknades en kabel. Sedan saknades en mixer. Sedan var själva spelaren försvunnen. När allt satt ihop visade det sig att det fanns två filmer som funkade att kolla på: Gökboet och nån film om grizzlybjörnar. Det blev Gökboet, som i sin galenskap passade resten av kvällen perfekt! Jag satt till slut och bara fnissade åt alltihop! Gick hem med två av de andra, en stockholmstjej och en bohemkille, tyvärr blev jag den förste som bodde åt andra hållet.

Hur som helst blev det en klart rolig kväll som brädade nollnings-takeoffen igår, och det utan vare sig hejaramsor vrålade i kör eller utklädnader på temat Amazonas.

Jag tror att jag kommer lära mig att tycka om Uppsala! Det är ganska galet alltihop!

Kram och god natt

/samuel

Am I mr Darcy?

Nu när jag tänkte efter så hittade jag vissa likheter…

Första kvällen i tv-rummet på Ansgarsgården i Uppsala, där jag håller korridorrum numera. (sitter nu i köket i nämnda korridor och skriver detta på min likaledes nya laptop) På tvåan gick Bollywood-versionen: Bride & Prejudice. Och jag kan inte förneka att min konversation med de bredvidsittande, av motsatt kön, fick en anstrykning av det höviska. …trots förkylning, tofflor och skäggstubb, håhåjaja.

Till och med mamma har skämtat om att det är därför jag är här, om ”flickorna i Uppsala” då när hon hade dragit ur mig ett mycket koncentrerat sammandrag av novemberhistorien.
Men jag vill ju inte ha det framför ögonen, man blir ju knäpp! Folk att träffa, inte potentiella flickvänner! Det är det jag ska göra. Träffa folk, se vad som händer. Hitta sammanhangen här. Och hittills har det gått bra.

Och jag ska inte klaga, för tillfället bara två i korridoren, så vi har gott om plats! Flumkurs första halvterminen och min grupp har sina seminarier mellan 14 och 16. Möttes av en låst dörr på ekonomikum en kväll, men tillsammans med en tjej som ville bli av med böckerna från flumkursen, som hon fått nog av förra terminen! Datorn fick jag tag i tio minuter före stängningsdags på Posten, efter att jag tillfälligtvis sökt på kollinumret en kvart innan. Lite flyt nu, det är gôtt!

So let’s see if mr Darcy gets married in the end, shall we?

Pyramid och julmat

Efter På Spåret så var det Wallanderfilm - Pyramiden. Och Mikael Persbrandt kan slänga sig i väggen. Rolf Lassgård är bäst på att spela härjad, hård polis.

I år blev det inte för mycket julmat. Jag har inte hunnit tröttna på nånting. Taco hos farbror Pär och pizza med mamma idag är nog rätta sättet att avsluta julen.

Jag plockar packning. Kassar och väskor från Lidingö ska bli ett bohag till Uppsala. Tur att Andreas är och ljusar på Teamevangelisations nyårsläger i Ludvika. Han körde upp med fullt släp efter mammas volvo. Hon var nervös.

Får se om man orkar titta nåt på You've got mail nu, är ju inget problem att hoppa mitt in i den handlingen vid det här laget.

Kramar
/Samuel

Skolavslutning och klappar

Om jag hade skrivit det där dagboksinlägget jag tänkte skriva för typ en vecka sedan så hade det nog blivit något i den här stilen:

”Jag har svårt för julklappsstressen. När man går på en u-landslinje blir man lite allmänt konsumtionsnegativ, både av att läsa om klimatkrisen, att vi konsumerar mycket mer än jorden klarar av, och av att se kontrasterna i världen, att vi är så groteskt rika. Dessutom är julklappsbekymret så futtigt. Samuel, som var min ungdomsledare i Rimforsa för fyra-fem år sedan, är död. Han blev 26 år. Hans Caroline blev änka innan hon fyllt 30. Stina i klassen har varit sjuk i flera veckor. Hon ligger på sjukhuset i Jönköping och får morfin mot muskelsmärtor. Läkarna vet inte vad det är. Det finns så mycket som är värre…”

Sen köpte jag mina julklappar. En av dem på secondhand (en klimatpoäng iaf), de flesta andra snabbt ihopshoppade som vanligt.

Är i Rimforsa nu. Det var skolavslutning på Lidingö igår. Det blev förstås en sistakväll med tittande på det vi filmade i Kongo, marängsviss och snäll-lappar. Men det var som om de flesta inte förstod riktigt att det var slut redan, svårt efter bara en termin. Det kom som småchocker igår morse istället, när jag och Olof dammsög rummet, när vi sjöng julsånger i kapellet, kramring i klassrummet och sist när folk droppade av och åkte hemåt en efter en. Josefine och jag var kvar sist.

Vad har hänt annars de senaste veckorna där uppe?
-Materialproduktionen färdig, Victorias och mitt samtalsmaterial för församlingar om kyrkans roll i samhället ska dyka upp för nerladdning på missionskyrkan.se efter nyår.
-Tidig lussemorgon för lärarna från klockan 5, men bara några diakoner som behagade vakna, annars många dörrar som förblev stängda trots enträgen sång. Det fick bli att landa framför tvn istället och titta på några av ”mina” ungdomar som var med i körerna från Mora.
-Blev på stående fot erbjuden ett ungdomspastor-vik i Jakobsberg när vi MULare var där på en gudstjänst. Både smickrande och frestande, men det är Uppsala som gäller efter jul.
-Klart med studentrum hos Svenska kyrkan.

Träffade Simon idag. Han är u-ledare u för tiden, i Örbyhus norr om Uppsala så ska bli kul att kunna träffa honom mer nu. Hade inte pratat med honom sen typ badrock, det blir nästan svårt att hitta något att prata om då.

Nyår: förhoppningsvis med lite IB-folk i Linköping sedan ska jag nyårsdagen upp till Älvdalen och bli tillförordnad matansvarig/potatisskalare sista dygnet av ett nyårsläger där. Några dagar i Mora på vägen hem, ska bli kul!

Nae, nu får det va bra,

Ha de gött och kom ihåg att julen fanns långt innan både gran och tomte!

Från Kongo till Lidingö och vidare...

Läs kongodagboken på http://www.missionskyrkan.se/templates/Page_...

Det kändes konstigt att åka tillbaka till Sverige. Först sega trötta timmar med mycket irritation, sedan glatt födelsedagsfirande vid tolvslaget (etiopisk tid!) för Johanna, 20år, på gaten till vårt försenade flyg. Men också en kaffemaskin går att laga (det är vad ”mekaniska problem” betyder i ett kaffeälskande land!) och planet kan lyfta mot Rom och ett grått och kallt Arlanda. En massa poliser är det första vi ser. Så skönt att de får en att känna sig trygg, och inte osäker som när man sett en kongolesisk polis under de senaste fem veckorna!

När vi kom från Kongo bar det först av hemåt. Andreas hade just fått körkort och körde glatt och hämtade mig. Han var inte lika glad över bucklan på mammas volvos högra bakdörr. Det är ju lite trickigt att backa in i garage...

Jag trodde att jag skulle vilja träffa alla kompisar jag kunde och berätta så mycket som möjligt när jag kom hem. Istället var det skönast att bara vara hemma, träffa bröderna och Anna, sova. Det var nästan roligt att laga mat och diska igen. Så brukar det aldrig kännas när man är hemma hos sig, bara när man är borta. Jag kanske verkligen har flyttat hemifrån nu, också mentalt.

Håret åkte av innan resan och efter var det skäggets tur. Men jag hade inte trott att jag skulle vara så solbränd, istället för ett rödaktigt skägg blev det en vitaktig kontur! Nu har jag börjat vänja mig, både vid att blir bemött som några år yngre än tidigare (det är faktiskt skillnad!) och när jag råkar se mig själv i en spegel nånstans.

Tillbaka till Lidingö, träffa dom andra och prata om allt vi gjort. Sortera bilder blev lika mycket att gå igenom minnen. Vi har pratat en hel del om hur vi kände oss därnere, rika, vita mundele som alla ville ha kontakt med och pengar av. Och hur man känner sig nu, om man ska ha dåligt samvete för att vi lever som vi gör eller vad man ska ha dåligt samvete för. En sak som är läskig är hur lätt man glömmer de människor man visar bilder på och berättar om. Det är ju riktiga människor, som vi träffat och pratat med, och som fortsätter att leva sina liv, under samma förhållanden. Det är ingen krissituation, det är deras vardag, och miljoner andras. Dom finns precis just nu. Klockan är lika mycket i Kongo, vi kan lätt föreställa oss vad de gör där, just nu.
Det gäller att komma ihåg att inte blunda, att inte glömma. Det borde inte vara svårt!

Tillbaka till Lidingö, och bearbetning, både mentalt, med drama och annat kul, och bearbetning av allt material. Utställning, seminarium och församlingsbesök att förbereda, bildspel att sammanställa. Lite tight, men det har gått bra. Så smidigt när man bor ihop på skolan eller på gångavstånd därifrån.

MR-dagarna på Stockolmsmässan i Älvsjö.
Alla möjliga seminarier och föreläsning om Mänskliga Rättigheter på ett eller annat sätt. "Kongo med våra ögon", vårt 20-minuterspass, var inte så välbesökt, men att sen få traska runt som deltagare och lyssna på "proffsen" var jättehäftigt! Kvinnor i afrikanska krig, Världsbankens ansvar för MR, teologi ochmänniskovärde, krigsmotståndet i USA... Mycket intressant att höra om!

Och innan dess var det ju årsmöte för SMU. Nu har vi gått samman med ungmetodisterna och ungbaptisterna i federationen Equmenia! Kul att träffa folk: SMU-personalen, gamla ettåringar, mina Mora-ungdomar och att som BU springa runt i federationsuniform (så går det när en annan ledamot är StarTrek-fantast!)

Sedan var det fotbollskväll nu i onsdags. Annie, Maria, Frida, Olof och jag åkte till Råsunda för att att stå och hojta och vifta på södra stå. Sverige slog Lettland med 2-1, gött! Ingen höjdarmatch spelmässigt, men riktigt kul när Edman och Ljungberg drar igång spelet på kanten i mitten på andra, och man står 10 meter därifrån!

Nu i helgen var jag tillbaka i Linköping. "RättVis Helg" med seminarier och föreläsningar om klimat och utveckling. Dom olika liven flyter ihop, hemma men med nytt folk.

Jag ska inte sluta med ett löfte om att skriva oftare,
för det kommer jag ju ändå inte att hålla.

men nästa blir förhoppningsvis lite mer lättläst iaf!

nae, nu får det va bra.
Ha de gött!
Bed och arbeta!
Sov gott!
Ta er tid att... tja, ta en promenad eller bara stänga av tvn och titta på ett träd en stund.
kramas, det är också trevligt. Baptisterna är bäst på kramringar, btw.
nu är jag trött,
men lite småstolt över att jag till slut skrivit något om dom här sista veckorna.

Gud välsigne er!
/sam