Det har bara flutit på. Efter att jag kommit från kyrkan satte jag mig ner vid köksbordet med kaffe, några mackor, kakor och kompendiet om utbildningsteori.
Jag var i Missionskyrkan. En predikan där jag inte höll med om allt, den fick mig att sitta och irritera mig på att ”så där kan man ju inte tänka”. Men sen kom insikten om att den viktigaste delen faktiskt var den där jag höll med predikanten. Det är nog så rätt ofta, det handlar inte om att fokusera på olikheterna, utan det viktigaste kan lika gärna vara de delar man är överens om.
Sen satte jag mig alltså ner för att plugga, om bildning och utbildning, och det flummiga blev helt plötsligt intressant. Jag började koppla den pedagogiska teorin till ekonomi, teologi och historia. Essä-idéer började kläckas i huvudet. Det var bara att njutande flyta med i inspirationens vågsvall. (okej, där gick jag nog över gränsen) I varje fall har jag nu tagit paus och känner mig nöjd och glad, diskande och smådansande till Zifa blandat med lite västafrikanskt. ”Shoma, shoma, shoma-mwa.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar