Shoppingrunda och konsumentbeteende

Idag var jag för en gångs skull ute och shoppade.
Efter en trevlig och lång-men-för-kort brunch/lunch/fika med Terese så skulle jag köpa ett bälte på H&M. Men det verkade som att de missat något i sin segmentering av svenska män efter midjemått: det fanns nästan inga skärp i storlek 95 medan i stort sett alla modeller fanns i både 85 och 105… Så inget skärp den här gången, men istället blev det en tvåtimmarsrunda (det vill säga lääänge för att vara jag) med strumpor, kalsonger, t-shirtar, en tröja och 698 sidor rysk historia som resultat!

Det här var första gången jag gjorde en riktig shoppingrunda sedan jag började läsa konsumentbeteende, och det var intressant att titta på butikerna med kursens ”glasögon”. Förutom bukmåttsmissen studerade jag ett annat intressant fenomen: hur klädbutiker gömmer herravdelningen längst in, längst bort, gärna på andra sidan av avdelningen med trosor och strumpbyxor. Anledningen är förstås att de kvinnor som oftast finns med när herrars kläder ska inhandlas kanske ska hitta något till sig själva också…

Nackdelen är att jag som man vilset får irra runt (som ett vilset får.. hihi!) en god stund bland damunderkläderna innan jag förstår vart jag ska. Och shoppande män kan nog i den situationen ganska lätt ledsna, ge upp och gå någon annan stans.

I allmänhet är det väldigt politiskt inkorrekt idag att generalisera kvinnors och mäns beteende, men butiksinredare är nog inte de enda som gör det till vardags. Jag tror till exempel att partiernas valstrateger sitter och jonglerar med olika förslag som antas attrahera ”unga män” eller ”äldre kvinnor” för att få till en bra mix som passar partiets framtoning. Det roliga är hur fel det kan bli… För en tid sedan öppnade Obama, som ju annars ses som ganska miljövänligt socialliberal, för oljeborrning nära USA:s kuster. Det hade nog gett bra poäng hos de marknadsliberala amerikanska väljarna, om nu inte en oljeborrplattform oturligt nog kapsejsat i samma veva… …och helt plötsligt måste presidenten ta i med hårdhandskarna mot de oansvariga oljebolagen. Verkligheten fortsätter att överträffa ”Vita huset”, igen och igen…

För övrigt är mitt ångestfyllda styrelseuppdrag på Fair Trade Center avslutat! Istället har jag installerat mig som kassör för Uppsala SMU. På FTC diskuterade vi avskedande, nu sitter jag med när Missionskyrkan anställer… Man får vara med om både det ena och det andra!

Men det viktigaste är att det känns kul igen! Jag trivs och känner mig duktig, har till exempel börjat gräva i gamla kundfordringar och hittills fått in 21 630kr! Och jag har ett bokföringsprogram som bara ligger och väntar på att jag ska lära mig det. (Jag måste vara helt knäpp som blir glad och uppspelt över det! :-P )

Ikväll blir det Shakespeare på Reginateatern!

kramar/samuel