Tillbaka i Uppsala,
efter (räknar efter...)
6 tågresor och 3 bildito mellan de 6 olika platser jag sovit på nu under lovet.
Det blev en bra jul,
ingen stress eller ångest över att vara på fel ställe. Lagom doser av kusiner och andra på båda sidorna. Och quality time med brorsor, grand-päron och mamma.
Det stressmoment som ändå fanns var inför min annandagspredikan. Jupp, både kongobilder och en regelrätt predikan skulle det bli, i Harbo utanför Uppsala. Och med Herrens hjälp gick det också, även om det blev ännu en innankväll då jag skrev om det mesta jag tänkt i förväg... Martyrerna, kopplat till att det viktiga inte är hur mycket vi ger, utan att vi ger Gud allt vad vi är.
Julklappar? Ett tema: Spel!!
Så jag ser fram emot mer tärningssvingande här framöver!
Nyårsläger,
med mina "gamla tonåringar" och andra i Åsen, Älvdalen.
Gött,
den där närheten till Gud som jag så väl behöver,
några utmaningar,
härliga ungar! (jag kan bli så impad av vissa 14-15-åringar som redan kommit så långt!),
underbart krispigt kallt vinterväder (stjärtlapp i skoterled i 15 minus, jag var 7 år igen och yngst av allihop),
och bilkörning nerför hala backar med en fullpackad takboxförsedd minibuss,
det är livet!!!
Den där lägerbubblan, det är vi, där, i vintriga Åsen med resten av världen utanför ett skal av varm gemenskap och kall snö.
Små sting av avundsjuka när de finner varandra, det är så mycket lättare då, innan de blir äldre... men vill jag byta tillbaka? Nej, jag är glad att jag inte är 14 igen.
Så mycket att göra, men ändå inte den här vanliga stressen som faller över mig så fort jag är tillbaka i vardagsförnekandet, istället lättnad och tid.
På ett sätt märker man inte hur bra lägret kan kännas förrns sista dagen, och andra och tredje dagen efter att det är slut.
Kånåholsarna, en mindre men mer påtaglig variant av kärleken till ens familj...
Gud är god. och Gud är här.
Både i det lilla träkapellet, i bibelcentret och i det högkyrkliga.
Jag behöver (bara) ta mig tid att söka Honom, låta Honom ta tid och ge mig så mycket mer.
Hoppas de minns att Gud inte är kvar på kvällsandakterna, utan kvar i dem.
Nu ska jag be.
kram och Guds rika välsignelse
/samuel
tisdag 6 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
vi tycker om dig också/Kånåholsarna
Skicka en kommentar