Självförakt och sommarsol

Självavsky, självavsmak, själv... bah!
kommer inte på det där ordet som jag vill ha i rubriken.

"Ingen vill veta var du köpt din tröja"
Musik på svenska kan ju vara bra den också.
Lisa Ekdahl,
och till och med lite Gyllene Tider i sommarsolen. (Det är ju faktiskt bara april! 23 grader sa en sån där digitalklocksskylt på en fasad nere på stan)

Jag pluggar skrämmande lite.
Så mycket jag borde göra, men ändå försvinner så mycket tid ut i ingenting!

jag är ständigt för trött för att gå och lägga mig

själv, själv, själv, vad (valfritt kraftuttryck) heter det?

den här kursen är konstig, ena stunden är det så enkelt att det är tråkigt, sen är man helt plötsligt dum i huvudet

(k)Valborg.
Frukost, lunch och brasa med cellen,
1a maj.
Demonstration (! [första sen Ung Vänster-tiden]) med Maria i Sthlm
sedan tillbaka till Uppsala för övernattning, cellfolket,
Fredag
Grilla med studentgruppen i Missionskyrkan.

Det har nog blivit lite för tight det här…
Men det ska inte hindra mig från att ha roligt, så det så!!!

SJÄLVFÖRAKT!!! yes!

det är ju inte tiden med vänner jag vill skippa, utan intigheten. Hur svårt kan det va?
(Team Gullspång åkte ut i Körslaget, ordvitsar is the shit! hihi…)
Denial… en nivå av mitt medvetande kan njuta av att sitta med Daisy i solen vid ån trots allt annat, det är en annan nivå som till exempel plockar fram den där larviga humorn, och en tredje som har ångest över att inget blir gjort och att jag inte sover, äter, ber , pluggar…
Vad är sunt? Vem bestämmer det?

Nej, nu irrar jag bara bort mig här.

Vet inte om jag är glad eller inte, har ångest eller inte, är sjukt stressad eller bara lugn och förväntansfull…

det jag vet är att jag är förvirrad och har problem med gudskontakten.

och längtar efter… …någon. De vibbar jag känner är… …jo, dom är nog mer tecken på att jag vill vara kär än tecken på att jag verkligen håller på att bli kär. längtan.

och samtidigt borde jag vara glad över att jag faktiskt har det bra.

jojo, nu får det va bra med det här.

tvätt, protokoll och ett rörigt rum. praktiska saker att tömma hjärnan med. och förhoppningsvis kunna känna sig lite nöjd sen.

Vi ses i sommarvädret!

hmm, en kram är kanske vad jag behöver…

anyways, ha de bra

Njutning

Vårsol i mysstad, Missy Higgins, Anna Gavalda och inlagd sill.
=en underbar eftermiddag.

(den som vill läsa något mer meningsfullt kan med fördel ta förra inlägget, nu är jag för upptagen med att ha det bra.)

Uppdaterat: (men Gavaldas alla referenser kan vara lite knöliga, det blir lite tid på franska wikipedia för att hundra förstå vad hon menar!)

Mycket (kort)

Jag har kört för hårt senaste veckan,
slöat för mycket.
En paradox kanske, jag har visserligen försökt göra alldeles för mycket, men det är nog ändå den tid jag gör ingenting som gör mig tröttast och får mig att må sämst.

eller nja,
den här senaste veckan beror det nog mest på att jag gjort alldeles för mycket:
massa filmtittande (provabonnemang på lovefilm)
MUL-återträff hos Vickan i Sollentuna
ett rejält grupparbete
och några födelsedagar.

..då har jag inte vett nog att prioritera att handla, be, äta och sova också.

Nu låter det som att jag ångrar,
men jag har haft jättekul, och skulle absolut inte vilja byta bort tiden med folk jag tycker om!

...men kanske inte försöka få in så mycket samtidigt.

Varför regnar det inte blod?
Jag stod ute mitt i natten och dropparna droppade och rann, på mig och allt.
Undrade varför vi har det så bra, när mycket av det vi gör varje dag förutsätter att någon nånstans har det väldigt dåligt.

Jag hade sett på film, Lord of War, om vapenhandel. Jag blir väldigt berörd av att se på film. Mest av de som handlar om hur det är här i världen: hyckleriet, girigheten, ondskan.
Men jag skriker inte så mycket. Jag menar, det låter ju hur löjligt som helst: "jag såg en film".
Blir jag indoktrinerad av de filmer som berör mig? Eller berörs jag av de filmer som förstärker min världsbild?
En sak är i alla fall säker: det finns ingen anledning att göra skräckfilmer när världen ser ut som den gör.

En annan fundering: varför bloggar jag? För att uttrycka mig eller för att berätta vad jag gör?
Och varför skriver jag mer, när jag redan skrivit det som är överlägset viktigast i det här inlägget?

Ska väl skriva lite mer om att jag haft det bra också.
Vårsolen, första glassen idag.
Bönegrupp med närhet, från teologi till brottning.

Nu ska jag sova. Det behöver jag.

Tycker om er.

Nöjd och glader

Att få ihop det sociala livet kan vara lite knivigt ibland. Ena stunden sitter man och känner sig ensam och lite smått övergiven. Och i nästa så är man plötsligt trippelbokad en viss kväll då allt tycks hända.

Så var det i alla fall den här veckan. Helgen syntes tom där framme, sen ramlade inte mindre än tre födelsedagar in, tillsammans med en avskedsfest. Det gick till slut, med bara ett nej och mycket rolig tid med folk!
(Resumé: fredag avskedsfest för Michael, egyptiern i min korridor, som började med mässa i Helga trefaldighet och slutade på småtimmarna med linssoppa i korridoren bredvid. Lördag slö- och städdag, löprunda med Saliou [burundiern i rummet bredvid] och filmtittning: Little Miss Sunshine – rekommenderas! Idag upp tidigt, lägga ihop en tårta och garnera lite fritt och konstnärligt efter förmåga och iväg med bönegruppen till Littkes: Sarah fyllde år. Gudstjänst i Korskyrkan och därefter fika [läs lunch] med Mårten Kihlkrans som jag inte träffat på evigheter. Kul kafé-eftermiddag med två års catching-up.)
Och nu sitter jag här, nöjd och glader, med en mindre inlämningsuppgift och en smutsig toalett som enda återstoder av veckans göromål.

Statistikgruppen blev så bra som den kunde bli: jag, Daisy och en ny tjej. Känns bra!

”det finns underbar förlossning i det blod som gjöts en gång,
det finns glädje bortom graven och en framtid full av sång!”
lite sådär lagom frälsis-pompigt

Over and out, kramkram!

Från snöyra till dammoln

Koltrast, dammoln och den första fjärilen.
Nu är det vår i Uppsala!

Det var en resa mellan årstiderna att åka tillbaka hit från Grönklitt. Där var det en halvmeter snö och det blev några riktigt härliga skiddagar med Johannes, Pappa, Anna och Carina. Två turer ner till Mora blev det också. Sov över hos Sara Kånåhols, som var husvakt när Gun och Bosse var på bröllopsdagsresa till Sydafrika. När jag kom tillbaka på väg ner i söndags så hade de kommit hem och det blev bildvisning modell längre efter kyrkan. Lite revansch efter vad jag utsatt dem för efter min första kongoresa… :P Jag var på körskolan också, körde en lektion, och lade upp någon slags plan för att få till det där körkortet till slut.

Hade ett diskussion tidigare idag om morotens förträfflighet; alla andra grönsaker ligger där i kylskåpet och blir dåliga, men morötterna klarar sig så länge som de ska, dvs tills man ätit upp dem!

Ny kurs nu: Statistik. Känns inte så värst stimulerande, men kan bli kul att plocka fram räknaren igen. ”The calculator is your best friend!”

nä, nu ska jag titta till potatisen i ugnen

Ha de gött!