Så är det lördagskväll. Melodifestivalen är slut och Pappa, Carina och Anna har åkt till vandrarhemmet. Ja, det blev så att jag tittade den här veckan när de var uppe och hälsade på.
I måndags när jag var på Diakonia-möte ringde mamma: ”en 15-årig flicka har hittats mördad i Mora”. Den natten tillbringades sedan ett antal timmar framför datorn. Jag fick tag i Sara och Jonte och det verkade inte vara någon av de jag var ledare för när jag jobbade där. På tisdagsmorgonen fick jag reda på vem det var. Hon hade gått på den skola jag jobbat på, men jag kan inte minnas att jag nån gång pratat med henne. Så skön lättnad att veta att det inte var någon av tjejerna på öppet eller i kören. Men det är ändå förfärligt. Hela saken är så sjuk! Sånt som händer långt borta, som Carro sa. Sjukt våld. Helt obegripligt! Bra att polisen verkar lösa det nu så snabbt. Att anhöriga och andra får veta vad som hände. Att man inte behöver vara rädda. Då kanske det blir lite lättare att bära, det ingen borde få vara med om.
Känns dumt att skriva något mer. Allt annat är så futtigt.
Lite snabbt:
bönegrupp hos Ylva torsdag, slutade med team-effort mot ett 1000-bitarspussel.
Tenta igår, gick helt okej.
Gask på kvällen, min första, som avslutning på nollningen. (Gask = fin fest, sittning med tre-rätters och underhållning.) Det var skitkul! Massa galna upptåg, bilder, film och prisutdelningar från nollningen. Lottade platser; jag hamnade bredvid en mycket trevlig bordsdam (upptagen, tyvärr!). Efter sittningen dans; jag och Sanna kom igång ordentligt där ett tag! All in all, mycket trevligt!
En hel del alkohol dock. Min inställning till det har förändrats en del sen jag kom hit. Då sa jag konsekvent nej, om inte annat för att jag tyckte att det var den lättaste linjen att hålla. Sen släppte jag på det. Och igår hade jag, trots mycket drickande, otroligt roligt. Ska tänka över det hela…
Nej, ska inte sluta i moll. Kul som sagt, att dansa och att träffa Anna.
Uppsala är fortfarande ett mycket trevligt äventyr!
Godnattkram/samuel