Teoriprov, oreda och disk

så har man tagit ett steg närmare det hägrande körkortet,
efter tre dagars råplugg (vaddå lära för livet?) så

klarade jag teorin i måndags!!!

61/65 trots osäkerhet på 12,13 stycken, tur ska man ha!

annars har livet den sista tiden bestått av efterplock och disk sedan lägret, det är verkligen mycket när man gör det själv!

ska predika i övermorrn, ute i Önastugan på en gudstjänst som inte verkar bli så välbesökt att döma av problemen att hitta musiker och mötesledare... nu satt Torsten, Jörgen och jag och drog ihop en mötesordning tidigare ikväll på sisådär 35 minuter... känns inte helt bra!
min predikan är än så länge 8-10 tankespår, och upplägg och sånt tänker jag ta imorrn...
det var en knölig text, Luk 12:42-48 om goda och dåliga förvaltare. Och Goda förvaltare är också temat, vilket på ett sätt bara skriker "miljöansvar och att värna naturen" men jag känner verkligen inte för det... det blir nog mer om att förvalta gåvor och relationer.
mer bön om detta tarvas!

gåvor och relationer, det behöver jag nog själv tänka en hel del på
är inget vidare på att ta hand om mig själv, uppmuntra mig själv och få mig att må bra.
går ofta runt och känner mig tjurig och dålig utan egentlig anledning...

sedan var det det där med relation
trodde det var över, att det var han som gällde,
och jag accepterade det, accepterade det som det antagligen bästa för oss båda.
sen,var det inte så.
samma mittemellan nu, vad kan jag göra? vad bör jag göra? vad ska jag inte göra?
trött på det på ett sätt
trött överhuvudtaget

men ledig fredagskväll nu, när hände det senast?
ska till Max och Tove och titta på film,och muntras upp

Goder Afton!

(en varm och lång kram skulle sitta fint)

Mora igen, post camp

Jiingijamborii
Mycket bättre än väntat faktskt.
Scouterna är en sån bra grupp som funkar ihop (även om dom går varann på nerverna ibland) och tillsammans med Arkhyttan så funkade mat och sånt helt okej. (Även om slöheten tog över så till den milda grad att vi inte ens kokade kaffe!) Bra med rutinerade urscouter från Leksand och Älvdalen i köken bredvid också, comes in handy när tält rasar och surrgarn ideligen går av...

Träffade lite folk också: Dahnson, Linnéa, Gustaf, Sara Stina och Evelina, inte minst. Satt och pratade med henne en kväll utanför funkiscaféet. Återigen slog det mig hur mycket jag har att vara tacksam för här i Mora, det är inte självklart att allt funkar...

Tacksam är jag också för att så mycket gick så smidigt med lägret. Lägret och allt runtomkring har varit en huvudvärk hela våren, så skönt att ha gjort det, och att allt gick bra, och att jag faktiskt stundtals hade riktigt kul in the process! Jeriko tex! i kortbyxor och sandaler, blodig, sönderriven och brännässlebränd, men det var det värt!

Det om det...
Nästa projekt är teorin.
Prov i Falun på måndag. Studying needed!!!

Känslomässigt, tja, distans är bra för att tänka. Närhet ger sena nätter.
Svårt, underbart men samtidigt frustrerande.

Framtiden, vi blir bara 10 stycken på MUL. Hoppas det inte går ut över kvalitet och engagemang. eller, kvalitén går ju ner helt klart, när dom får leta efter folk för att fylla platserna... Ska bli kul iaf!

Är för trött för att göra något vettigt. Sent inatt blev det, och borde egentligen vara i evas lägenhet (där jag bor nu medan hon är på semester) och diska, eller plocka ner tvätt...

Tonåringar där uppe, men flimen dom ville se var japansk skräck, så jag skippade.

trött, får räcka nu...

Dire Straits är sköna att lyssna på

God natt, eller nåt.../samuel

btw, eller egentligen viktigare än så,
en sak som var så skön på lägret: gudstjänster varje dag om man ville, lovsång, tillbedjan, närhet till Gud, tillsammans...
Saknat det

Gud är bäst!

kram

Känslor, semester och banankartonger

Är i Rimforsa nu, sitter i mitt rum hos pappa och trängs med åtta banankartonger, två ryggsäckar, en dammsugare och min mikro. Flyttade från Mora i förra veckan, lite lagom kaotiskt: var klar med städningen 35 minuter innan tåget skulle gå… Räddad av en Kånåhols-pojkvän med bil, men 5 minuters ompackning i kyrkan har gjort att jag har noll koll på om vissa saker befinner sig i Rimforsa, Linköping eller Mora nu för tillfället….

Visshet, eller inte… Hoppet kom, och gick, och kom igen… Kort sagt så finns det något som drar upp mot Mora igen… :P För att vara lite poetisk så känns det som om jag har ett litet hål i bröstet. En bit någonstans i hjärttrakten är kvar där uppe hos…

Så jag tror den senaste veckan är den i mitt liv jag varit mest ute på msn…

Semester har jag nu… men jag känner mig inte ledig, har så svårt att vila, släppa, slappna av…. Beror visserligen på ovanstående, men också att jag har så svårt att göra det jag ska (läs: Kongorapport) för att känna mig ledig sen, utan slöar istället med en klump i magen och måsten i bakhuvudet… Inte så nyttigt i längden!

Sen är det ju massa jobbsaker som det rings och mejlas om ändå… Jiiingi och sommarfredagarna, ansvar som ligger på mig att samordna fast jag är ledig, inte så bra det där…

Njuta av sommaren, jodå lite regelrätt semestrande med mamma och bröderna har det blivit: safariparken och tropicarium på Kolmården, chokladfabriken i Ljungsbro och picknick vid Nykvarns sluss. Dessutom lite volleyboll i Lambohov med Andreas kompisar

Men Midsommar blev lugn, lagomt vad jag orkade. Matlagning, prat och baldvd hos Anna L i Hjulsbro. Skönt!

Annars har jag inte träffat nåt folk… Lite illa faktiskt, men har känt mig för stressad av allt och ingenting för att känna behovet… men får se till att ta tag i det nu, skicka iväg några mejl och sms och höra vad folk har för sig!

Lite trött… eller mycket.

Ska nog försöka lägga mig nu.

Savage Garden eller Mark Knopfler?

Inte mycket hårt nu för tiden, är för trött kanske, eller för…
ska jag våga skriva ordet? kär

Gräset är grönare i andra änden av 5½ timme på tåg,
borde kanske se till att njuta av att vara här istället.

Och av att jag faktiskt är ledig, mer tid till Johannes, Anna, Gud, läsa, be, sova…

God natt!
/kramsjuk samuel

If I said ”voff”, what would you reply? :P

En Tom stuga

”I’ve got nothing to say today,I used my words up yesterday.”

Beredningsutskottsmöte i Stockholm fre-lör,lite hektiskt men ett skönt avbrott.
Lite vägledning om framtiden efter nyår också.


Mamma kom idag, och en kärra, och Lasse och Andreas.
Nu är stugan nästan tom.
Mycket packande är slut, städning kvar.


Det känns att det närmar sig slutet.
Jag är trött.
Finns inte mycket av den där glädjen och viljan som driver framåt.
Ansvar och Jiingi känns inte kul, bara tröttande.
Det kanske inte beror så mycket på ansvaret i sig, som på att jag inte har tagit vara på tillfällena att vila ut.


Att se fram emot…
Det kan vara den känslan jag saknar.


Jo, jag ser fram emot.
Men till något på ett sätt mindre,och hur värdefullt det är, det är så svårt att säga.


Jag måste, och vill, få till allt som behövs till Jiingi, helst imorrn.
Vill bara släppa, slippa det sen…


”Life is life, na-na na na na”

“Tomorrow will come, nighttime will go away and a new day will help you to smile again”

“When we all give the power, we all give the best”
Jo, det är kanske där skon klämt. Att jag inte gjort det. Och om jag inte gjort det jag ska på jobbet, så har jag fått göra det senare…

”Everyone has gone bananas” – de sista orden på samma låttext som inledde.

Djupt lila bananer, jo, det är ju ganska galet.


Men om jag tar mig i kragen, ber och diskar så känner jag mig nog bättre.

Gud är ju god och jag är frisk.
Och klagan gör mig ju knappast gladare!

Livet är ju egentligen ganska bra om man tittar lite närmare på det!


Lovsång.
En kram skulle också sitta fint.

Halleluja och slut på flummet.
God kväll!

visshet...

visshet...

inget hopp kvar, det kommer inte att bli så...

men heller ingen oro,
det är kanske bäst så,
så som det blir.
Jag hade nog inte mått bra av det,
i varje fall inte i längden, inte andra parten heller...

Life goes on,
it always will...

den frasen var det länge sedan jag hade i huvudet,
borde plocka fram den igen,
nu har jag nog självdisciplinen att gå vidare!

För att ta något annat,
nu är det sommar!!!

Stora (afrikanska???) spindlar i diskhon och duschen, men tror de är döda nu...

Lennartssons syster i Teamev.-tidningen,
Halleluja Amen!

Gud verkar, här och nu!
Det gäller att komma ihåg det, låta ljuset bryta igenom all ynklig självömkan,
låta sig användas!

"Here comes the summer sun..."
än blir man glad över sommarradioskvalet

men lite lovsång är ju ännu härligare,
synd att jag inte har något Hillsong i datorn...

"God is great,
sing his praise,
all the earth,
all the heavens!"

En märklig blandning av känslor...

Skönt att slippa laga mat iaf!

kram/sam

3 veckor, regn

3 veckor kvar

sedan flytt, sommar, semester...

3 veckor för att fixa...
körkortet *suck* inskriven sedan november och det jag har gjort är att läsa en halv teoribok...
annat också...

känner mig irriterad, nere i allmänhet...

utan att väl egentligen ha någon större anledning

det regnar *litet sarkastiskt garv*

inget jag direkt ser fram emot, det är kanske det.
måste hitta något att satsa mot...

saknar ju lite det "akademiska"
när jag till och med tycker att det är kul när Ingrid (Eriksson alltså, kantor som pluggar...hmm, nåt flummigt, på distans) frågar om olika sätt att skriva fotnoter, eller nat.ek-seminarier på svt24...
lite understimulerad kanske... ;~)

ansvar gör en trött också...
ansvar som ingen tar,
och jag säger inte ifrån förrns det är för sent...

jag kan ta ansvar,
men det funkar bara när jag på nåt sätt tycker det är kul...

nae, man blir ju inte gladare av att tycka synd om sig själv!

antingen får man sätta hårt till, självdisciplin!
eller
belöning, lite uppmuntran...

när det inte finns en mamma i närheten så får jag vara det åt mig själv!

nae,
en tvätt att bära hem!
och så ska det bli en omelett med salsiccia vad det lider

självömkan, eller tangentbordets terapi
whatever...

kram och god kväll



<>

Anna, kongoleser och Örebro

Så roligt man kan ha med en lillasyster, en boll, en hatt och ett rör.
Quality time, helt enkelt.

Annars har det inte varit mycket som varit kul på sistone.
Inte så att det varit något överdrivet tråkigt som hänt,
Men fruktansvärt lite sömn och mycket ansvar de senaste två veckorna.

En knapp vecka i Örebro
Och en knapp vecka i Mora och Orsa med Alexis och Nicole från Mukimbungu.

Härligt att vara på konferens, träffa folk!
Dristade mig till och med till att ragga lite! ;-)
Kul att träffa de andra igen…
Hanna, Jonathan, Ida, Jonathan, Oskar, Evelina, Sara Stina, Elin, Joel
Mes collegues
Vi har blivit vuxnare, i alla fall jag
Märkte det speciellt på att jag inte behövde de andra så mycket

Men en promenad hem, i allén vid Gustavsvik eller förbi slottet, kan betyda mycket…

Och det värmde att bli citerad i en viss talkshow

Och jag har inte läst snäll-lapparna än, tror jag kan hålla mig till tåget tillbaka till Mora på måndag.

Är alltså i Rimforsa nu, kom ner med kongoleserna igår.
Dygnen med dem var sjukt intensiva, men allt tolkande har gett franskan en rejäl skjuts! Mais c’est toujours difficile trouver les mots au même temps que l’on va penser soi-même où le personne dont on est la voix en francais va mener... Nae, hittade inget vettigt slut på den meningen, symptomatiskt!

Jag är familjen Kånåhols många tack skyldig iaf !

Har tänkt en del…
Nu senast när jag än en gång var på väg uppför myrbacken.

Jag har jobbat för mycket,
Mer än vad som är bra, för mig, för jobbet, för andra…
Hade nog fått mer gjort om jag jobbat mindre också, inte tagit på mig så mycket överallt… inte haft så svårt att säga att jag inte fixar det jag lovat…
Lagt mycket tid på fel saker…
För lite tid på vänner, syskon, tid, tänka, be, vara…

Vill vara helhjärtad i det jag gör, men alltför ofta är jag trött av det jag gjort innan eller ska göra sen.

Nej, jag är inte nere.
Mår helt okej, riktigt bra faktiskt
Tillfreds

Små barn ger liv, ger perspektiv

När mycket tränger på, man inte ser har det ska kunna gå. , så finns det tid för lek, en självklar paus.

Ångest är inte den enda vägen. Samma sak kan bli något helt annat…

Var på födelsedagsfest hos Svenska Missionskyrkans ordförande i onsdags, sitter med i SMU-Riks Beredningutskott… Jag vet inte om det att vara viktig på det sättet är viktigt för mig? Hoppas inte det, hoppas att jag mår bra av det för att jag får bli uppskattad. Nej, det är nog inte sant. På något sätt vill jag nog gärna vara viktig. Hmm, får nog ha det i bakhuvudet…

Nej, ska sitta och titta på några youtube-videor med Andreas,
Lite mindre quality kanske, men vi kan nog inte rulla runt på golvet med en boll och en hatt…

Vi skrivs!
Kram
samuel