090926

Nu känns det bra, och jag är på gott humör.
Nu kan jag skriva.

Lite så har det känts. Är på väg att skriva men: Nej, det blir för mycket självömkan och förvirring. Speciellt den här veckan, varit sjuk, och stressad utan att få något gjort. Den där värdelösa stressen som inte ger något. Då jag hade fått lika mycket gjort även om jag struntat i allt och kunnat slappna av.

Men nu känns det bra. Känslan kom igår kväll nån gång. Febern hade gett med sig, nästäppan också och jag hängde tvätt, dansade runt lite till Mammuth och tittade på Skavlan.

Och lite nöjd kan jag nog vara. Vi, Victoria H, Maria J och jag, fixade tre kongokvällar för scouter i Valsätrakyrkan. De fick sätta upp myggnät, bära på huvudet, skala jordnötter… Ledarna var nöjda, och scouterna också tror jag. Och jag lagade kongolesisk mat och pratade om mat, vägar, mobiltelefoner, handelsvillkor… Det funkade trots febern. Adrenalin är bättre än Alvedon! (Men jag brände mig rätt ordentligt. Jag är barnslig nog att tycka att en brännblåsa stor som en liten vit böna på fingret är rätt rolig. Men innan blåsan, och nu efter, är det lite småjobbigt. Kan dessutom skryta med ett vackert marmorerat mönster i mörkrött på underarmen!)

Men skolan blev det inte mycket med, så ligger ytterligare en bra bit efter nu. Tror jag får börja se det som ett jobb: gå till skolan och plugga där, även om jag inte har några föreläsningar. Göra mina timmar varken mer eller mindre, SEDAN gå hem och vara ledig PÅ RIKTIGT eller göra Diakonia- och Fair trade center-saker. Eller tänka på framtiden…

Känns för tillfället bra på den fronten. Nu känns det objektivt bästa alternativet, att läsa ”vanlig” redovisningsekonom till kandidatnivå, helt okej. Andra dagar känns det helt förskräckligt och omöjligt tråkigt. (Som den där dagen i somras då jag tackade ja till Nek B istället för Fek B.) Handel är det som engagerar mig, men finns det jobb i det? Nationalekonomer som kan handelsavtal, är det något som behövs eller klarar statsvetarna och politikerna det själva? Det är några frågor som jag ska försöka svara på innan 15:e oktober. Eller så behöver jag mer tid… Någon slags paus, folkhögskola/bibelskola…
Vi får se, helt enkelt!

Hmm, mycket navelskådning det här. Uppdämt socialt behov efter en vecka med näsdroppar och mjukisbyxor… Skönt träffa lite folk tidigare idag: hjälpte Sarah och Jonatan att flytta. Håhåjaja, folk gifter sig, får barn och flyttar härifrån…

Dagens citat:
”Planera därför er studiegång väl.” (Nek institutionens studiehandbok)

Jag har tagit en paus från att sätta upp Dagens citat på korridorsdörren varje dag. Och någon annan har tagit vid! Finfint! (Notera dock att denna person inte riktigt har min ambition att vara både roande, oroande och politiskt aktuell. Å andra sidan kanske det inte var det som folk uppskattade…) Men mysteriet är inte löst, frågan lyder: vem är denna nya anonyma citatredaktör?

”Frrrågan lyder, frrrågan lyder: Hurrr många buulltar finns de i Ölannsbrrron?”
”Vem blirr årrrets jorrrdgubbsodlarrre?”
”RRRabbadabb!”

ÖSK slog faktiskt Ka-almarrr EffEff, hi hi!

kram och hej!

Kulturnätter

Ibland kan man bli så där lättat glad!
När jag vaknade för att gå till kyrkan i morse, (jag var riktigt seg, inte ur sängen förrns halv11...) så hittade jag inte min mobil...
Jag var ute på kulturnatten igår... Hum, när höll jag i den sist? En skräckblandad känsla när jag steg för steg kommer ihåg på hur många olika ställen jag suttit ner sedan jag vet att att jag hade mobilen i handen sist. Varför skulle jag ta de där byxorna med dumma fickor som allt ramlar ut ur? På väg till kyrkan försöker jag ändå plocka fram nåt positivt, det är ju lite skönt att inte vara nåbar, inte behöva kolla "har nån ringt?" hela tiden...

Sen när jag kommer tillbaka så ligger den där. Ja, just det, jag satte den ju på laddning det sista jag gjorde innan jag lade mig. Det är nästan värt att tappa bort saker för den underbara känslan av lättnad!

Kulturnatten i Uppsala. Kom på mig själv med att jämföra med Malmöfestivalen. Här händer det mindre saker, på ett sätt. Och mer saker, på ett annat. Inte så många försäljare eller "stora" artister. Men alla små föreningar, dansgrupper, band och körer är ute på stan och visar upp sig, samma natt. Mycket folk och skön stämning! Jag var med Terese från bönegruppen och två av hennes kompisar. Först: stumfilm! Tyst Chaplin med en livepianist i biosalongen, så roligt! Sedan titta på dansuppvisning: Lindy Hop och HasseÅTage-konsert på Östgöta innan fika på storken och till sist kortfilmskavalkad. Skön och lagom lång kväll för stresströtta jag.

Just det, borde lägga upp bilderna från Malmöfestivalen, på de underbart söta reklamaffischerna...

Annars är livet lite mer stabilt nu än vad det var för en dryg vecka sen. Då var jag bara lost, fel kurs som jag inte förstod nåt av, bönegruppen i upplösning, kaos i korridoren där all gammal försummad städning plötsligt är mitt fel... För mycket Fair Trade Center / Diakonia -saker som jag inte klarade av att prioritera...

Nu är Diakoniagruppen igång. Jag ska träffa en Syv på tisdag och tänka framtid. Nu i eftermiddag ska jag försöka planera veckan: hur många timmar varje dag ska jag lägga på plugg och på FTC. När de timmarna är slut ska jag ta det lugnt. Det blir bättre så, när det blir för mycket blir jag så sjukt ineffektiv, hjärnan bara slår av och promenerar iväg åt alla andra håll, så all fri tid slukas eftersom jag inte kan använda den tiden jag egentligen borde göra saker på... Men nu ska jag tänka, planera, ta det lugnt. Självdisciplin, men med morötter!

Lunch till Bengt Johansson. Skön söndagskänsla.

Vänner är bra. Ger moroten att se fram emot och stödet att se något annat.

(Nu kommer tanken att skriva något ursäktande för allt jag inte skrivit. Men nej, jag ska inte ha den pressen. Då blir det ingenting.)

kramar