Hej!
När jag skriver det här är det lördag kväll och jag sitter vid köksbordet och äter lite kvällsfika innan jag ska gå och lägga mig. (Knappar in det hela på datorn imorrn.)
Det var väldigt länge sedan jag skrev ett dagboksinlägg senast. Det måste ha varit någon gång före påsk. och sedan dess har det ju hunnit hända en hel del. Egentligen så skulle jag vilja titta efter i almanackan vad jag gjort, men den befinner sig för tillfället i ett brev någonstans i Sverige...
En annan sak jag kom att tänka på är att det mesta man är med om känns mindre viktigt i efterhand än då man är med om det, så nu blir det lite kortfattat om vad som hänt:
Veckan före påsk spelade jag Petrus nio gånger för låg- och mellanstadiebarn som var i kyrkan på påskvandring.
Teater är kul!
Efter det så blev det lite skidåkning i Grönklitt med Johannes. Pappa hade nämligen hyrt en stuga där, så det blev lite familjepåskfirande i alla fall!
Det som annars är härligt med påsken är gudstjänsterna. Påskens budskap om Jesu död för vår skull och uppståndelsen är mäktigt!
Veckan efter blev det lite lov och jag åkte ner till Lambohov och Rimforsa. I varje fall kroppsligen, i tankarna var jag nog mest kvar i Mora, grubblande över om jag gjort rätt, vad som gick fel och hur hon hade det. Sedan blev det några turer fram och tillbaka (alltså inte till Ösetergötland, utan i den här saken), och det har påverkat mig väldigt mycket och betytt mycket för mig (mer än vad som är bra), innan det igår natt på ett sätt blev... jag vet inte vad jag ska säga... settled. Or maybe I shouldn't avoid writing "put to an end".
Och ett mejl idag som gjorde det lättare att acceptera och ta ett steg vidare.
Och det berodde inte främst på den sista radens undran, vilket jag är rädd att du tror om du läser det här. Nej, det var några andra saker som lugnade, fick mig att tro att det nog på ett sätt blev bra så här, för dig och för mig.
För att nu återgå till något mindre internt!
Framtiden...
Ida uttryckte ett "Gaaaahhhh!!!"
och jag kan bara hålla med.
2 intervjuer, SMU-volontär och MUL på Lidingö fhsk. Är jag klokare nu?
Nja, jag vet iaf att det inte blir 8 månader i Kongo, och att det kanske inte blir RDC eller Kinshasa alls eftersom MUL primärt ska åka till Brazza istället.
Besviken!
På den ena intervjun kände jag mig ung och oerfaren, på den andra överkvalificerad.
Lidingö eller Uppsala?
(Klippte ut en annons om jobb med löner på Mora kommun, men som det känns nu orkar jag nog inte vara kvar här.)
Mora, och jobbet, känns jobbigare nu. Det är trögt att gå upp om morgnarna. Kanske beror det på att det inte är lika roligt längre?
Ansvaret sporrar inte, inte nu, det är bara tungt.
Och kongoleserna också... *suck*
Idag var jag iaf ledig.
Jag var på Rättviks marknad med Max, Viktor och Angelica. Det var kul! Köpte militärbyxor, massa VHS-filmer ("Min bror han gick bort sig i skogen, och har varit borta ett år..." Stinsen brinner för 25kr!) och hockeybilder!
Jag har haft julafton ikväll, suttit och öppnat paketen, tittat och sorterat.
Det är så underbart barnsligt kul!
Men nu borde jag gå och lägga mig.
En dag imorgon också. (Och ett lag till att plocka ut och lägga i ordning :~) ! )
kram allesammans
jag saknar er, kramar, prat, övernattningar och allt det andra som nu ligger i bakhuvudet som glada minnen.
Och ett stort lycka till till er som kämpar med Finals
Fokusera, kämpa, snart är det slut!
God natt!
/samuel
"Think of me,
think of me fondly
when we say goodbye.
Remember me,
once in a while
or promise me
you'll try."
